Det är svårt att göra en avvägning av vad man kan, ska och vill berätta här av vad som händer i livet. Särskilt som en annan människa är involverad.
Jag har efter många svåra tankar och kval tagit mitt livs kanske svåraste beslut som kommer få konsekvenser. Jag kommer inte längre fortsätta dela mina dagar med Daniel.
Till Daniel inför alla andra: Förlåt mig!
Kommer lägga ned lite engagemang i egen utveckling framöver. Idag har jag haft mitt första möte. Det känns bra så här långt och nu återstår att se om det blir någon utveckling. Jag har i alla fall tagit tag i det som jag tänkt på så länge.
Tiden går fort när man har kul. Av tiden att döma måste jag haft ett roligt år bakom mig.
Mest för min egen skull men också för er ska jag försöka summera året på några olika punkter.
Resor
Jag tycker när jag ser tillbaka på året att jag inte har varit ute och rest mycket men när man summerar året har jag ändå det.
Hälsa
I mars fick jag en ordentlig förkylning vilken faktiskt gjorde att jag fick ställa in en Londonresa. I övrigt har jag mått bra med undantag för en mindre förkylning i december. Jag råkade också ut för en omkullcykling vilket resulterade i ett brutet lillfinger. Lillfingret har läkt bra men ringfingrets ledband är fortfarande inte ok.
Jag har tränat flitigt och hade ett snitt på nästan tre träningstillfällen per vecka vilket jag är fantastiskt nöjd med. Jag har fullföljt tre lopp under året med fina resultat, Göteborgsvarvet, Stockholm Halvmarathon och Midnattsloppet.
Teater
Jag har besökt Dramaten och stadsteatern nästan en gång i månaden. Det är inte så illa. Under 2009 har jag sett följande föreställningar. Det finns en föreställning som tydligt var den sämsta och det är Arsenik och gamla spetsar. Däremot är det mycket svårare att utse en som sticker ut och är bättre än de andra.
Stora matupplevelser
Under året har jag haft några häftiga upplevelser i matväg. En av dem faktiskt en frukost. Detta är fyra ställen jag gärna skulle återkomma till om det inte vore för att det finns så många andra nya att prova. Men för er som inte provat dessa kan jag varmt rekommendera nedanstående ställen.
Bio
I snitt går jag på bio en och en halv gång i månaden. Ni får också några betyg här men som tidigare, ingen enskild film som sticker ut.
Jobb
Yrkesmässigt har det varit ett bra år. Allt rullar på som det ska. Vi bygger nu och investerar för framtiden genom att utveckla, ett för oss helt unikt, systemstöd som kommer underlätta mitt arbete och bolagets arbeta för att öka resurserna och kvalitén. Jag tappade under året min medarbetare Maria och fick i stället Jessica som under slutet av 2009 anta nya utmaningar.
Relationer
Sist men inte minst, jag har träffat människa som jag delar många av mina vardagar med. En människa jag hoppas få dela många upplevelerser medi framtiden. Danne.
Vissa saker i ens liv börjar som en rolig grej och sen går det över till ett otäckt tvång. Att ha koll på min ekonomi genom att föra en slags kassabok i Excel är ett sådant exempel. Sedan 1998, i över tio år, har jag samlat alla mina olika kort- och kontotransaktioner i en excelfil. Jag har flera gånger försökt sluta och jag kan konstatera nu när jag inte fyllt filen på flera månader att nu har jag nog lyckats ta mig ur detta beroende.
Skrattar ni? Är någon förvånad? Hmm. Jag är ju den jag är men nu är det över.
Men ni måste få något annat att förfasa er över. Jag ska fortsätta spara mina kvitton i datumordning. Det har jag haft nytta av många gånger.
: )
2009, 51:24 (5:08 /km)
2008, 1:03:07 (6:18 /km)
2003, 1:00:34 (6:03 /km)
Bästa hastighet i år var 4:41 /km (2,5-5 km)
Kan man tänka sig en värre start? Idag när jag kommer till jobbet får jag reda på att en kollega inte längre lever. En man som bokstavligen var i sina bästa år fick inte stanna kvar bland oss andra.
Jag tänker på dig och din kära familj.
När solen gått ner
och himlen är mörk
När stjärnorna tindrar
Och världen sveps in
I månens silverne sken
Då släpper vi taget
Andas sakta ut
sjunker tillbaka
Ned i drömmarnas hav
Vi förs av dess strömmar till fjärran stränder
Drasca, www.diktkonst.se
När vinden blåser snålt får man frysa. Eller så väljer man att skydda sig bakom väggar, dörrar och fönster. Vill man känna förändringens vindar får man ge sig ut i varma kläder så kan du i alla fall känna hur det biter i kinderna lite. Fast de allra bästa vindarn är nog de där varma sköna fläktarna som bara gör sommardagen ännu skönare. Här är det mest varma och behagliga vindar som blåser.
Jag föredrar att stå mitt i vinden i alla fall oavsett om det blåser varmt eller kallt. Jag vill känna känslan och vara närvarande.
* blundar, stannar upp och njuter *
Tänk att en nästan helt vanlig vardag kan vara på trevlig. Jag älskar fest men om vardagarna var som igår kan jag nog leva livet med alla dess vardagar.
Vad är då receptet? Jo, gott sällskap, en hamburgare på max för att fira, glass, zappande på tvn och sällskapsspel som kräver socialt engagemang och närvaro. Det är verkligen roligt att lära känna människor i sin omgivning. Med rätt spel och rätt humör kan verkligen komma varandra in på livet. När tröttheten tar över kan man ta en paus och avsluta det sista av spelet till en god frukost innan man rusar till jobbet något senare än vanligt.
“Gör vad de förväntar sig men gör det lite bättre.”
Ernst Kirchsteiger citerar Carl-Jan Granqvist i Babben & CO
Godmorgon vänner!
I morse vägde jag in 6.30 på 80,7 kg. 7 hg kvar. Eller är det 8? Jag ska ju ner under 80 tror jag det var för att få ett BMI på normalbyggd och inte längre överviktig.
Tycker själv att det börjar bli riktigt rafflande och se vågen varje dag.
För vissa låter det knäppt. För mig ska det bli ren njutning. Sitter här och längtar. Jag ska ut och springa med Friskis ikväll. Det behövas, jag ska rensa tankar och kämpa med det där kilot som jag la på mig under helgen.
Idag skriver, en på facebook och en på mail, två personer helt oberoende varandra och fråga om jag inte ska springa maraton om ett år. Är detta ett tecken på att jag ska?
Jag har börjat vänja mig vid tanke på något så galet. Och jag har redan börjat fråga runt vem som vill anta utmaningen med mig. Alexia ville inte. Inte heller Bengt. Oscar tackade vänligt men bestämt nej med ett leende.
Ikväll har jag nog hittat en potentiell träningspartner. Kjell! Sen kan jag förstås springa med Martin och Beata som ska träna inför Stockholm Marathon. Jag har också fått erbjudande om träningscoachning från min gamla kollega/coach/kompis Ingemar.
Det är ju helt galet men tanken kittlar.
Ge mig råd! Hur ska jag göra?
If it were love I should give that love every second I have
And I do
Did I know where he’d lead me to?
Did I plan
Doing all of this for the love of a man?
Well I let it happen anyhow
And what I’m feeling now
Has no easy explanation
Reason plays no part
Heaven help my heart
I love him too much
What if he saw my whole existence
Turning around a word, a smile, a touch?
One of these days, and it won’t be long, he’ll know more about me
Than he should
All my dreams will be understood
No surprise
Nothing more to learn from the look in my eyes
Though I know that time is not my friend
I’ll fight it to the end
Hoping to keep this best of moments
When the passions start
Heaven help my heart
The day that I find
Suddenly I’ve fun out of secrets
Suddenly I’m not always on his mind.
Maybe it’s best to love a stranger
Well that’s what I’ve done
Heaven help my heart.
Om han var här skulle ja få ge all den kärlek jag har,
om han kom som ja hoppas och drömmer om,
om han bad skulle allt bli nytt som ett oskrivet blad,
Jag kan inte hindra de som sker och inte låtsas mer,
ja kan inte längre leva där förnuftet rår var mitt hjärta slår,
ja älskar hans doft och när han rör vid mina läppar,
känner ja mig som eld som vind som stoft,
Om han var här skulle han då se all den svaghet ja har
om han kom va de möjligt att vända om,
om han sa allting i ditt liv ska förändras idag,
man ska aldrig ångra de man gjort men hoppet slocknar fort
varje sekund kan lyckan vända kärleken förgår
slå mitt hjärta slå.
Han kysser mig ömt och när ja vaknar nästa morgon
finns bara smaken kvar från nåt ja drömt
lyckan den ler mot alla andra men aldrig mot mig
slå mitt hjärta slå, slå mitt hjärta slå
Det är vår!!! Hejdå jobbet!
Vers 1:
Utanför fönstret slår våren ut,
Marken blir grön igen
Allt som var dött väcks till liv
Det kan också vi, så länge vi andas
Vers 2:
Ute till havs styr en fiskebåt
Längs en fri horisont
Den gungar så tryggt in mot hamn
Som jag i din famn så länge vi älskar
Refräng:
Det är för oss solen går opp
Och lyser som guld för kärlekens skull
Solen går opp så oskuldsfull
Och lyser på oss för kärlekens skull
Vers 3:
Högt på ett berg står en katedral
Och pekar upp mot skyn
Men det är för himlen i dig
Och jorden i mig, vi älskar varandra
Refräng:
Det är för oss solen går opp
Och lyser som guld för kärlekens skull
Solen går opp så oskuldsfull
Och lyser på oss för kärlekens skull
Stick:
Lyser som guld för kärlekens skull
Lyser på oss för kärlekens skull
Hittade lite bilder i min kompis fotoalbum. Detta är bilder från en kyrkogård i Paris. Jag har ju ett stort ego och vill lämna avtryck i eftervärlden även på kyrkogården.
Vad tycker ni? Vilken typ av gravsten kan passa mig?
En lite mer storslagen variant med en avbildning. Foto: Michael Öberg
En lite modernare variant? Foto: Michael Öberg
Jag vill ha mer påsk. Mycket mer påsk. Tänk om bara påsken kunde pågå i ett helt år. Kanske ett helt liv. En uppäggande tanke.
;)
Idag har varit en dag då jag vill påminnas om livet. Detta är en dokumentär jag ofta återkommer till med jämna mellan rum. Idag kändes det rätt igen att se den.
Se dokumentären, den är fantastisk!
Här kommer några citat som etsat sig fast.
På frågan om hon varit framgångsrik svarar Ulla-Carin:
“Jag, kanske mer än de flesta andra människor, kanske, har haft en känsla av oduglighet. Och det har gjort att, i morgon kanske jag duger, i morgon kanske jag är bra. Men nu finns det inte i morgon. Nu finns bara idag. Nu kan jag bara duga som den jag är för det blir inte bättre. Och då tycker jag att jag i detta elände, i denna ynkedom kan skönja en lycka. Märkligt va? I nuet. Och först nu inser jag hur bra jag har det. För det har jag. Är det svar på din fråga?”
“Din sorg är min tröst”
“Arg, vred och ledsen det måste jag vara men paniken måste jag hålla i schack”
“Lika bra jag tycker det är ok, det kommer bara bli värre.”
“Jag tycker att intellektet skärps i takt med kroppens förfall.”
Nej, nu kan jag inte låta bli att skriva om det. Jag är faktiskt både arg och ledsen.
En kompis blev i helgen på väg hem från krogen rånad och misshandlad.
En annan kompis fick sin kollonistuga uppeldad under sportlovet.
Kan det inte vara nog någon gång? Tar ondskan aldrig slut? Vad fan är det som driver dessa människor som vill göra andra så illa?
Jag uppfattar att mina vänner, trots omständigheterna, mår bra.
Jag har inget att rapportera förutom att jag har slappat hemma hela kvällen ikväll. Ätit scrambled eggs och lite nötter.
Ikväll ska ni få lyssna på den låt som jag spelar mest just nu. Send in the clowns, nedan med Barbara Streissand. Men favoritversion just nu är den instrumentala med Lars Roos. Ja, jag vet, som 31-åring kanske man inte borde digga Lars Roos men jag gör det. Jag har väl alltid varit lite gammalmodig.
Isn’t it rich?
Are we a pair?
Me here at last on the ground,
You in mid-air.
Send in the clowns.
Isn’t it bliss?
Don’t you approve?
One who keeps tearing around,
One who can’t move.
Where are the clowns?
Send in the clowns.
Just when I’d stopped opening doors,
Finally knowing the one that I wanted was yours,
Making my entrance again with my usual flair,
Sure of my lines,
No one is there.
Don’t you love farce?
My fault I fear.
I thought that you’d want what I want.
Sorry, my dear.
But where are the clowns?
Quick, send in the clowns.
Don’t bother, they’re here.
Isn’t it rich?
Isn’t it queer,
Losing my timing this late
In my career?
And where are the clowns?
There ought to be clowns.
Well, maybe next year.
Här kommer den svenska versionen
Här får ni en tysk version också.
Jag har nog aldrig gråtit framför TVn (datorn) men ikväll hände det. Snacka om kärlek.
Jag har sett på bröllopet och finalen i Bonde söker fru. Ni som inte har sett det måste se det. Det sändes på TV4 igår. Det var verkligen vackert. Man kan tänka sig att mycket skulle kännas ytligt när man filmar och vet att allt ska sändas. Men så var det inte, allt och alla känslor verkade så äkta.
Hoppas de lever lyckliga hela livet ut!
