Jag har märkt att jag har fler och fler träffar på min sida. Flest är det alltid på måndagar nästan eller omkring 100 träffar, då ska inte mina egna träffar vara inräknade. Nu är jag lite nyfiken på vilka ni är som läser.
Alltså, alla som är här under veckan skriver en kommentar med namn och berätta vem du är. Vågar ni? Jag skulle vilja säga ett MÅSTE! Gör det för min skull, jag är verkligen nyfiken! : )
Stolt måste jag visa upp träningskläderna på också.
Nu kommer många/några tänka:
Men det är just så knäpp jag är. Så tänk på ni! : )
Förresten kommentera och skriv vad ni tänkte!
Vad tycker ni? Vi som sprang midnattsloppet fick erbjuande att köpa detta från Stadium. De är mina nu. Väntar på att det ska sluta regna bara.
Vi kanske är lite konstiga i min familj men vi firar namnsdagar. Idag är det min namnsdag. Av familjen fick jag… Se bilden!
Sen har jag fått lite grattisSMS. Tack alla!
Foto: furnish.se
Man kan nästan tro att den här teckningen är ritad efter att sängen är gjord. Men så är det inte. Jag är imponerad av mig själv att jag har lyckats så med min målbild ritad i blyerts på papper. Skissen är ritad i april 2007.
Det tog bara ett och ett halvt år. Men nu är den klar. Jag är stolt! Kommer ni håg mina första skisser på sängengaveln? Jag ska se om jag hittar dem senare så ska jag visa. Knapparna är klädda för hand i samma tyg som överdraget. Varje knapp är dragen med ståltråd och spänd på baksidan.
Andreas, tack för hjälpen!
Idag fick jag beskåda när jag vänta på löprundan med Oscar hur flera rovfåglar jagade och hetsade en annan skadad fågel. Till slut fick en av rovfåglarna tag på den skadade fågel, fyra meter från mig, lyfte den men tappade den i vattnet. Jag såg hur det stackars livet kämpade men drunknade förmodligen senare.
Usch, jag vill inte vara skadad fågel.
Som vanligt frågar man sig vad man hade kunnat göra. Jag hade möjligtvis kunna göra slut på dess liv innan den fick drunkna men jag vet inte hur det hade uppfattats bland ALLA som stod och kollade ut på sina balkongen på skådespelet.
Japp, det händer inte ofta, vet inte när de hände sist. Jag föll med cykeln. Jag körde emot en trottoarkant i regn och mörker och pladask så låg jag raklång på marken och cykeln en liten bit bort. Regnjackan gick sönder och cykelstyret fick justeras efteråt.
Det som gjorde mig arg var att det stod ett par i närheten men ingen kom fram och fråga hur det gick. Det hade i alla fall jag gjort om jag hade sett någon falla som jag gjorde. Som tur var skadade jag mig inte. Och jag använde cykelhjälm.
Nu är kvällen avslutad med middag från Max på Kammakargatan.
Idag var det träning igen. Nu kanske ni tror att jag bara går på gym för att spana men så är det inte. Jag spanar där också. Jag spanar och spanar och funderar på vem som kan vara min perfekta framtida partner. Och av utseende att dömma när man går runt i livet och tittar finns det många. Idag var det en söt kille i omklädningsrummet med skåp bredvid mig som var klar och skulle gå när jag och Petri kom. Hmmm… Honom kunde jag tänka mig.
Under passet upptäckte jag en annan söt kille. Inte en kille jag vill ha. Utan bara prata lite med för att han såg så söt ut. Ganska kort, mörkhårig och ca 25 år. Det som var speciellt med honom var dels hans mustach som gick upp i en påbörjad lock på sidorna (förstår ni hur jag menar?) och dels för att han hade ingen koordinationsförmåga vilket gjorde honom så söt när han jympade med sin flickvän. Jag ville verkligen gå fram efteråt och berätta att de var det sötaste jag hade sett idag. Men då skulle de bara tycka jag var knasig. Eller?
Jag har inte berättat om detta på bloggen och jag kom på att jag vill göra det nu.
När jag satt på tåget från flygplatsen i London på väg in till Paddington känner jag plötsligt hur proppen lossnar. Jag mår bra igen. Som de flesta förstår har det varit en sommar med mycket tankar och känslor som ska sorteras och hanteras. det är en stor omställning att vara van att leva i en tvåsamhet till ett leva i en ensamhet. Eller ensam och ensam. Så dramtiskt är det inte.
Igår upptäckte jag också att lusten att gå ut har kommit tillbaka. Igår var jag med Fredrik och Petri på Lino och partajade. Det var trevligt. Vid tre lullade jag hemmåt, promenerade till Skanstull, köpte en hamburgare och tog en taxi sista biten hem. Vid 4 somnade jag gott!
Tack Petri och Fredrik för en trevlig kväll.
Nu kör jag vidare och ser frammåt!
Har en kompis som berättade idag att han vunnit en bil! Visst är det lite otroligt? Nu får man plötsligt ökad lust för lotterier. Jag köper i och för sig en trisslott då och då men det har inte gett någon större utdelning.
Grattis kompis!
Fickparkera är verkligen inte lätt men ibland imponeras jag av duktiga människor. Vad säger ni om den här fickparkeringen? Han, för det var en han, gick runt och var ganska stolt efteråt. Bra jobbat Andreas!
Oj, det var länge sedan jag var på cirkus men i dag hände det igen. Jag blev bjuden av Andreas som jobbar på HSB och det var HSB som firade sitt 85 årsjubileum genom att bjuda in anställda och bosparare på cirkus.
Jag är rädd för att cirkus är ett fenomen som håller på att dö ut och det är synd. Jag kommer i håg när jag gick som barn var det något stort att få gå på cirkus. Dagens barn är väl redan mättade på upplevelser via internet, resor och annat. Men å andra sidan kanske cirkusen får skylla sig själv lite. De kanske inte har utvecklat sig för att hänga med i tiden som allt annat måste.
Oavsett. Det var roligt, trevligt och ett annorlunda inslag en lördag eftermiddag. Tack för att jag fick följa med!
Idag har jag besökt hans palats på Riddarholmen. Idag ligger delar av Svea Hovrätt där. Sture Holmbergh hade bjudit in medlemmar i fastighetsägarföreningen, där Andreas är medlem, till en visning. Trevligt!
Tack Sture för visningen och Andreas för att jag
fick följa med!
Sitter och laddar med Oscar och Ann. Men det är bara jag och Ann som springer. Laddningen består av kyckling-pasta-sallad och Oscars omtalade up-side-down-kaka.
Ni som vill följa resultatet på www.midnattsloppet.com så är startnumret 17465.
1,6 mil (Tack Svante, självklart är det 1,6 mil och inte km.) med uppehåll för frukost i Gallerian, glass på Strandvägen och fika i Rosendal. Plus att vi gjorde ca 10 pauser på olika parkbänkar eftersom min gode vän var trött i benen. :)
Kolla vovven på båten! :)
Jag vid Estlandsmonumentet.
Söta svanar med barn.
Jag vid Estlandsmonumentet.
Vackert hus.
Jag blev utmanad av Piia. Här kommer mina svar och längst ner är de bloggare jag vill utmana.
Då var jag 20, jag hade jobbat på banken hela sommaren och om motsvarande en månad skulle jag åka till England för att läsa engelska på en språkskola där. Jag hade inte flyttat hemifrån utan bodde hemma fortfarande. Umgicks mycket med mina kompisar hemma (i Töreboda och Mariestad). En annan viktig händelse var att jag för första gången berättade för en kompis om att jag bög. Fast då var jag ju “bara bisexuell”. *fnissar* Mitt liv har på de flesta punkter utvecklats bra sedan dess.
Töreboda, London, Töreboda, Göteborg, Töreboda, Stockholm (Götgatan, Liljeholmen, Bandhagen, Johanneshov och Hammarby Sjöstad) Se mer på Om Bånnsgård
Förutom kungen vill jag komma närmre mina vänner och på sätt och vis veta mer om dem men också bygga en relation så man har en betydelse för varandra.
Skulle ha löptränat ikväll. Men det vill ju aldrig sluta regna. Det kanske är ett dåligt skäl att inte springa men jag hade inte lust helt enkelt. Jag har i stället förberett mig för ett pass på friskis i morgon.