Idag fick man hoppa upp i tid. Jag skulle till Vallentuna med Oscar och Ann och hälsa på Thomas, en annan fd kollega, hans nyfödda son och hans hustru Cecilia. Jag hade inte sett deras hus, jag hade inte träffat Cecilia och jag hade framför allt inte träffat deras lilla son. Jag hade ordnat med presenterna, jag är imponerad av mig själv om även om jag kom på mig själv med att slaviskt ha följt alla könsrollsmönster och köpt en blå body till honom. Jag har hört att Cecilia är duktig på mat. Det var hon verkligen, en underbar ceasarsallad med en dressing med mynta i. Jag som inte gillar mynta, men nu gör jag det igen har jag bestämt mig för. Det var sååå gott! Här får ni en bild på killarna!
Thomas gillar att shoppa har jag fått reda på idag. I alla fall att göra fynd. När han hade köpt vattentunnor fick han mindre lager med tofflor, galgar och en skyltdocka på köpet.
Gissa vad deras gäster får för presenter när de kommer dit! Även vi. Ann fick röda, se bilden nedan, och jag och Oscar svarta.
Grattis Linn! Idag har jag fått min tvåhundrade vän på Facebook. Eller är det jag som har vunnit? Fast det finns ju de som har många fler än jag.
Hur är det? Flest vänner på Facebook när han dör vinner…
Först och främst. Jag är i balans och harmoni idag. Tack för det!
Några timmar jobb. Några timmar shopping med Jacob. Några timmar med Anders och en fantastisk föreställning på lilla Dramaten. Vi har sett Små äktenskapliga brott med Reine Brynolfsson och Lil Terselius. Ännu ett välspelat relationsdrama. Denna kan jag rekommendera alla att se. Dock måste erkännas att det rekommenderas att man inte är trött på grund av sena samtal. Det säg mycket klokt och man mäste näst intill vara koncentrerad hela tiden. Funderar på att se den igen. Jag blev i alla fall så inspirerad att jag bokade nya biljetter till en annan föreställning jag blev rekommenderad på Stadsteatern, Arsenik och gamla spetsar.
Ibland är det skönt när man låter tiden stanna, när man inte känner några krav från morgondagen och bara kan vara i nuet. Tystnaden i natten är skön när till och med knarret från skorna förefaller störande. Känna kylan bita i ansiktet men i övrigt vara klädd för att klara av 6 minusgrader, en stund i alla fall. Stockholm blir ännu vackrare när det sover. Sleeping beauty. Att inomhus fortsätta prata om allt och inget tills man inte riktigt vet om man befinner sig i sömn eller vaket tillstånd.
Trevligt!
Idag har jag kört ett jympapass och sen gympass. Se min träningsdagbok i kalendariet. Sen gick jag och Christer och tog några drinkar på Tvärsöver på Bondegatan.
Stället har jag fått rekommenderat av Ingemar, fd kollega, konsult på Swedbank Robur och min coach. Och han hade helt rätt, goda drinkar och trevlig personal. Jag drack:
Nu gör jag som Alexia förmodligen gör, jag ser på Let’s dance.
Ikväll har jag sett ovan nämda film. Den var nog till och med lite bättre än jag förväntat mig. Om ni inte gillar relationsdramer kan denna inte rekommenderas. Upplägget var klassiskt och mycket välspelat. Lugnt och stillsamt på ett sätt jag tycker om men ack så mycket känslor som fanns där.
Jag tänkte att ni måste få träffa min kollega som jag kämpar i vått och torrt med! Låt mig presentera världens bästa adminsitratörer.
Om någon undrar vad jag gör på jobbet så tar jag kort på mig själv. Skämt åsido. Var tvungen att ta en paus och då tänkte jag visa min nya tröja. Vad tycker ni? Randigt kanske inte smickrar en liten tjockis?
Bättre sent än aldrig. Här kommer mitt försök att sammanfatta år 2008.
Det största som hände var det beslut som jag och Daniel tog; att inte längre leva tillsammans. Det var ett gemensamt beslut som fick konsekvenser som jag visste skulle bli stora. Men det jag kanske trodde skulle vara svårast var inte det värsta. Det som pinade mig mest näst efter sorgen att vi tvingades ta det svåra beslutet var ensamheten. Jag jagade mig själv konstant med att aktivera mig varenda stund. Det som kom att ha störst betydelse för återhämtningen efter den stora förändringen var träningen. Förutom att det tagit mycket av min tid så har kroppen genomgått vissa förändringar, jag har fått mer muskler och jag har förhoppningsvis också fått dem på rätt ställen, det vill säga en starkare rygg och mage. Men mest roligt är nog att jag gått ner nästan tio kilo och kommer åter i byxor och tröjor jag inte kunnat använda på ett tag.
Jag vill tacka alla mina vänner och min familj som funnits där när jag har behövt er. Jag vill också skicka ett tack till den terapeut som jag under slutet av sommaren och början av hösten gått hos för att få hjälp med sorterandet av tankar och känslor.
Behovet av att träffa nya människor var till en början litet men allt eftersom jag återhämtat mig så har det på nytt blivit roligt att chatta och möta nya människor och gå ut på krogen med kompisar och dansa. Tyvärr är schlagerdansgolvet på en av favoritklubbarna inte lika fyllt med schlagermusik, till vissas glädje och till andras sorg. Under sommaren och hösten har jag lärt känna två nya vänner, Andreas och Jacob.
Björn Gustavsson gjorde sitt genombrott och han har blivit en klar favorit bland underhållare. Det är kort och gott också honom jag minns mest från melodifestivalen.
Jag har förstås hunnit med en och annan teaterföreställning både på Dramaten, Onkel Vanja, och Stadsteatern, Cabaret. Musikaler har det varit dåligt med under 2008 om man inte räknar Cabaret.
Den största bioupplevelsen var utan tvekan Mamma Mia, filmversionen av succémusikalen som väl knappast gått någon obemärkt förbi.
Nu har jag arbetat mer än ett år på 21 Grams och det har rullat på enligt alla planer. Jag har fått vara med om att rekrytera en ny medarbetare vilket har varit både roligt och lärorikt. Tyvärr fick jag precis före julledigheten reda på att jag måste genomföra en rekrytering till under början av 2009 då min både duktiga och trevlig kollega fått ett erbjudande hon inte kunde motstå.
Eftersom jag ensam tog över lägenheten trodde jag att ekonomin kraftigt skulle försvagas och att det inte skulle finnas något utrymme kvar för resor men jag har helt enkelt anpassat mig och det har lyckligtvis funnits pengar över för resor.
Innan vi gick skilda vägar hann vi med en Göteborgsresa, flera resor till mina föräldrar, en resa till Skagen för att fira mammas 50-årsdag och en weekend till Köpenhamn. Sen har jag hunnit med två mycket avkopplande resor till London för att besöka Micke och hans pojkvän, och på sista resan dit köpa alla julklappar, och även en riktig charterresa till Oman tillsammans med min vän Andreas och sedan även en familje- och party helg i Göteborg.
Trots alla mina resor önskar jag att jag hade kunnat resa mycket mer. Resor är, hur man än vrider och vänder på det, bland de viktigaste och bästa nöjen man kan ha. Man får nya upplevelser och erfarenheter och sist men inte minst man får vara med sina nära och kära i andra miljöer än man vanligtvis möter varandra i vilket är viktigt.
Oman var både en lång och häftig resa på många sätt. Jag vill ändå utnämna resan till Skagen som den bästa. Dels för att hela familjen gjorde något riktigt kul tillsammans men självklart också för att Skagen var så fantastiskt vackert. Vi avstod från möjligheterna att bada utomhus (vi hyrde ett hus med pool i) vilket gjorde att vi inte behövde brottas med andra turister när vi var där. Som ett exempel kan nämnas att vi fick vara ute på Skagen helt ensamma och kunde njuta av platsen där de båda haven möts helt ensamma.
Igår var inte favvoledare på spinningpasset men det gick ganska bra ändå. Nu tror jag att jag ska fokuser på att springa på tisdagar.
Idag var det heller inte den ordinarie ledaren när jag kom till passet. Men han överraskade verkligen. Jätteduktig och mycket bra musik. Men hör och häpna, han var en vikarie från Friskis i Örebro så det blir inte lätt att gå på hans ordinarie pass. Suck! Söt var han i alla fall.
Säg den lycka som varar för evigt.
PS. Ljudboken är underbar fortfarande. Synda att jag inte har längre resväg till jobbet bara. DS
Så här ser jag ut 10 minuter efter att jag dundrat in på jobbet på morgonen. Ja, jag är trött på mornarna. Dagen till ära är jag i alla fall nyklippt. En av anledningarna till att jag är trött är att jag satt uppe ganska sent för att få ordning på CSSen som styr utseendet på min blogg och nu fungerar det att styra utseendet på tabellerna. Kolla under kalendarium t ex.
Japp, idag körde jag i gång med spinningen och det gick ganska bra. Jag pressade upp 195 det sista jag gjorde. Jag försöker få reda på vad min maxpuls är för att kunna ställa in min pulsklockas larm och på så sätt förhoppningsvis bättre utformad träning.
Det är en liten årlig och trevlig tradition att se på den underbara galan. Inte minst brukar alltid programledaren vara mycket underhållande. Sissela har tidigare lett galan, i år var det Johan Glans. I sällskap med bland annat Björn Gustavsson
Det bästa med galan är att man inser vilka filmer man har missat och bör se. Här är min nya lista med filmer jag vill se och som jag missat under 2008.
Vad mer kan jag säga. Han är ett geni när det gäller underhållning. Tyvärr på ett sånt sätt som inte håller i det riktigt långa loppet. Men just nu när han underbar. Titta på han kroppsspråk och jämför med t ex Jonas Gardell eller någon annan komiker som man skrattat sig fördärvad åt. Nytänkande på något sätt.
Visst är han charmig. Hans lår är ju vackrare än Mat-Tinas.
_
_
_
_
Jag har provat något nytt. Jag har laddat ner en ljudbok. Det är ju underbart skönt att lyssna på. Extra underhållande är det att lyssna på Mark Levengoods “Bulta mitt hjärta men brist dock ej”. Här kommer två oslagbara citat.
Du har rätt Alexia, jag menar “Sucka mitt hjärta men brist dock ej”.
“Det går inte att fly sorg. Försöker man låtsas som om den inte fanns blir den en evig följeslagare i ens liv. Det finns bara en väg genom sorg och det är rakt igenom den.”
“Mina föräldrar tycker om att gifta sig. Om man tror på kärlek, säger mamma, då kan man aldrig gifta sig ofta nog. Följden blir att man har minst dubbla uppsättningar av släktingar.”
Avslutade veckan och kvällen med en promenad och landade hemma hos Jacob där Mika också var. Såg slutet på en film (What happens in Vegas)och en halv andra film (What dreams may come).
Efter träningen ringde vi Ann, gick hem till oss, lagade mat och satt och njöt länge. Oxfilé, rödbetor och chevre och sen fikonparafait till efterrätt. Mycket smaskigt värre kan jag lova!
Vilken härlig söndag!
Detta kunde ha gått riktigt illa. Men det gjorde det inte. För någon hade inte sin fot där. Puh!
_
_
_
_
_
_
_
_
