Jag tror jag har hittat min blivande sommarbostad. Vem vill dela mitt liv med mig här? Intresseanmälningar mottages under kommentarer.
Vad sägs om dessa gästrum? Foto: www.gorvalnsslott.se
Jag tror jag har hittat min blivande sommarbostad. Vem vill dela mitt liv med mig här? Intresseanmälningar mottages under kommentarer.
Vad sägs om dessa gästrum? Foto: www.gorvalnsslott.se
Det var länge sedan jag frågade min kompis på SVT om de inte skulle släppa Varhuset på DVD. Då visste han inget men nu äntligen, i förrgår släptes den och igår hade jag ett litet Varuhusmaraton hemma med Daniel II. Hur kul som helst! Många skratt blev det. Många rysningar och minnen kom tillbaka när man hörde vinjetten till när man var liten och fick göra sig i ordning för nattning innan man såg på Varuhuset och sen gå direkt till sängs när det var slut.
Men den stora frågan! Hur kunde jag var kär i Conny (Rico Rönnbäck) redan då? Han var fyrtio och jag var bara tio. Men han är nästan lika snygg när man idag 20 år senare kollar på serien igen.
Jag har ju egentligen bara varit förkyld om man jämför med alla hemska sjukdomar som finns i världen. Men jag känner mig ändå som långt från den jag var innan jag blev sjuk. Jag har inte orkat blogga, har inte kunnat träna, har inte ätit regelbundet (levde stundtals på Fortimell, flytande föda för svårt sjuka, t ex cancersjuka och anorektiker) och framför allt, helt utan träning. Nu vill jag få komma tillbaka till alla mina behagliga rutiner, träning, blogga och umgås med mina vänner! Snart är jag där hoppas jag.
Ikväll börjar jag med att i efterhand gratulera min fd sambo med att bjuda på middag på Grill Ruby! Mysigt. I helgen hoppas jag kunna träna igen, löpning i Göteborg förmodligen.
Jag är i alla fall på benen och jag är på jobbet. Inte helt fit for fight men hyfsat.
Detta vackra fat har jag fått i trettioårspresent. Visst är det vackert? I vanliga fall är det frukt på det. Den senaste veckan har det fungerat som något annat. Ja, ni ser själva.
Nu är det i alla fall på bättringsvägen. Febern har nästan släppt helt. Nässköljaren har fått tjänstgöra de senaste dagarna igen.
Har trots citodonet fortfarande sjuk ont. Det är ändå inte halsfluss.
Skulle varit i london idag.
FUCK!!!
_
_
Idag har varit en dag då jag vill påminnas om livet. Detta är en dokumentär jag ofta återkommer till med jämna mellan rum. Idag kändes det rätt igen att se den.
Se dokumentären, den är fantastisk!
Här kommer några citat som etsat sig fast.
På frågan om hon varit framgångsrik svarar Ulla-Carin:
“Jag, kanske mer än de flesta andra människor, kanske, har haft en känsla av oduglighet. Och det har gjort att, i morgon kanske jag duger, i morgon kanske jag är bra. Men nu finns det inte i morgon. Nu finns bara idag. Nu kan jag bara duga som den jag är för det blir inte bättre. Och då tycker jag att jag i detta elände, i denna ynkedom kan skönja en lycka. Märkligt va? I nuet. Och först nu inser jag hur bra jag har det. För det har jag. Är det svar på din fråga?”
“Din sorg är min tröst”
“Arg, vred och ledsen det måste jag vara men paniken måste jag hålla i schack”
“Lika bra jag tycker det är ok, det kommer bara bli värre.”
“Jag tycker att intellektet skärps i takt med kroppens förfall.”
Går jag igenom en lätt personlighetsförändring? Jag var i princip delaktig till initiativet att spela badminton ikväll. Kände att jag borde utmana mig själv lite och göra saker jag inte brukar göra. Jag har verkligen svårt att se mig själv sporta, alltså att hålla på med bollar och sånt. Spinna, cykla och löpa kan jag ju som ni förstår vid det här laget. Jag har bilden av mig själv som totalt fri från bollkänsla.
MEN! Så illa gick det inte. OCH! Framför allt, det var jätte kul. På onsdag är det dags igen.
För er som vill se kändisar en söndag kan Café Rival rekommenderas. Fikade där med Daniel igår. En Daniel jag tidigare inte refererat till på bloggen. ;)
Vi såg:
Jag hejade på Malena men trodde inte jag skulle våga hoppas. Men så gick det hem i alla fall. Kul! Det var inte minst en spännande omröstning.
Kvällen firade jag hemma hos Petri med vänner. God mat, gott dricka (mest cola för in del) och gott sällskap.
Jag gick upp tidigt med tanke på att jag kom i säng vid tre. Men det var det värt. Idag provade jag den riktiga caféfrukosten på Rival.
Gissningstävling, vilka åt jag med och vem är jag?
Kommer ni ihåg? För fem veckor sedan berättade jag om att vi vann första delfinalen i Företagsrocktävlingen på Patricia. I går gick vi och vann finalen också! Häfigt, stort grattis och bra jobba, Stefan och de andra bandmedlemmarna!
Här kommer lite bilder.
Kapplöpning i rulltrappan på väg mot Mosebacke, vem är törstigast?
Kaj skapar ny Facebookbild.
Min nya kollega, Jessica från ovan.
Sara och jag.
Jessica
Den misslyckade drinken, men bartendern var snygg och charmig i alla fall. Det vägde upp den taskiga drinken.
Sara och Peter
Moi!
Stefan & Gitarren
Ann-Charlotte och Jöns.
Chefen på väg hemåt.
Galet enligt vissa. Men jag gjorde något idag jag aldrig gjort förut. Alexia utmanade mig och jag antog utmaningen, jag har cyklat två spinningpass på raken. Nästan 1500 kcal förbrände jag. Enligt klockan hade jag haft en maxpuls på 222 vilket inte är rimligt så jag justerade ner till 190 i träningsdagboken.
Så hemskt var det dock inte, jag kan tänka mig att göra det igen. : )
Nu är det snart dags att sova, men jag måste berätta att jag haft två trevliga middagar igår och idag. Igår med min fd kollega Louise och ikväll med José. Igår sushi och idag en massa pannkaka. Båda goda på var sitt sätt.
Glömde berätta igår att jag var hos en ny läkare för att få hjälp med min Acne/hårsäcksinflamationer på bröst och rygg. Jag har fått dem som en effekt av ökad träning. Senast jag träffade en hudläkare fick jag en fem veckor lång antibiotika kur. Denna gången fick jag motsvarande, säkert för 15 veckor. Någon medicinskt kunnig som läser och som kan kommentera rimligheten i så lång behandling.
Det har varit mycket Töreboda i tv på sistone. Det är kul!
Igår sändes programmet Spårlöst som handlade om de fyra syskonen från Polen som adopterades till Sverige och är uppväxta i det lilla samhället Älgarås som jag är uppväxt utanför.
Idag var det min gamla klasskompis Mattias och min konfirmandkompis och tillika Mattias sambo Jennifers tur. De bor numera i Töreboda och driver ett eget lite glasbruk. Kan man säga så? De har i alla fall en lite studio där de blåser glas, skapar och tillverkar konstverk. De fick sitt vardagsrum ombyggt och en ny fantastisk veranda i programmet Bygglov.
Hur knäppt det än låter så har jag löptränat idag. Det har snöat hela dagen och var likt ett sagolandskap i Stockholm när vi gav oss ut idag. Många tror att man ska halka men med den kraft man sätter ner fötterna när man springer så blir det faktiskt ganska stabilt. Och många tror också att det är kallt. Men inte, ja ok de första minuterna när man kommer ut, det blir väldigt behagligt efter en stund och sen är det bara att köra på.
Totalt 8 km blev det idag.
Efter att ha varit sjuk är det mycket på jobbet som har sparats som nu ska göras. Efter allt arbete var det dags att se om det fanns några krafter kvar efter maginfluensan. Det gjorde det. Träningen gick över förväntan även om jag inte på något sätt försökte maxa.