Lycka
Spontant en halvtimma innan drog jag in från jobbet. Fem minuter innan var biljetten fixad. Sen satt jag i salongen på andra raden vid stora scenen på Stadsteatern.
Var den helt fantastisk? Nej, men mycket bra. Förstår att de gick över visa gränser men långt från de gränser man i andra pjäser man passerar gränser. En del gick från salongen men en gång var det en del av pjäsen och så dåligt var det inte. Kanske var det utmanande för vissa att föreställningen var 4,5 timma lång och första akten var 3 timmar.
Annars var det spännande att se föreställningen som är regiserad och bearbetad av samma regisör som De tre musketörerna som fått så mycket god publicitet. Det roliga var också att så många unga för mig relativt okända skådespelare med som var roliga att få se och flera av dem vill jag se mer av.
Det roliga är att min vän Lina vill se den och jag funderar på att se den igen för att fånga lite fler detaljer och analysera lite mer. Annars var det nog mycket en betraktelse av livet som spelades upp.
Mitt betyg blir nog typ något försvagad fyra.
