Höstsonaten
Som present till mig själv och till Danne så har jag sedan länge bokat biljetter till kvällens föreställning av Höstsonaten på Drameten.
Vi satt allra längst fram, rad 0, ovanför där orkesterdiket i vanliga fall är. Att sitta så nära gör att man ser många detaljer i skådespelarnas arbete som man i vanliga fall missar. Detta ger verkligen en extra dimension till upplevelsen.
Med tanke på att jag är lite förkyld var det lagom med en föreställning på bara två timmar.
Livia Millhagen var krasslig igår och spelades av någon annan som jag inte minns namnet på just nu.
