Det är inte ofta jag har behövt men idag var det dags för ännu ett sorgligt farväl av en människa som inte lever med oss. Gunnar, min morfars frus senaste man de sista 28 åren. Han har alltid funnits med oss som en släkting i vår familj fast han inte är det. Han hade levet ett friskt och fint liv och för några veckor sedan fick han somna in.
Sen full fart mot Stockholm igen, lämna av syster på vägen för att hinna gå på teater med Niclas och vänner. Vi såg Stulna juveler. Betyget på denna Lugn-produktion blir en trea.
Lämna ett svar