Efter all träning var det dags för vila och teater. Jag kollade igår in August Strindbergs ett drömspel.
Föreställningen som är gjord av Mattias Andersson hade ett tydligt perspektiv att ta till vara de svagas röst men ändå vissa budskap om sin egen makt över sin egen situation. Det fanns också ett tydligt invandrarperspektiv.
Föreställningen var cool, annorlunda, aktuell och nytänkande.
Människornas jämmer och klagan äga skäl och grund.
Betyget så. Det blir en fyra även om det finns ett minimalt minus bakom. Men den är på intet sätt tveksam.
Lämna ett svar