Tänk vad ett oskyldigt hej på ett socialt gaymedia kan leda till. Igår börja jag sancka med en kille som visade sig ingå i ensemblen för Jesus Christ Superstar. Idag messa han att han lagt undan en biljett i biljettkassan med mitt namn på. Sen tog vi ett glas vin efter föreställningen och att jag fick följa med backstage. Hur kul och häftigt som helst.
Allt detta blev till bekostnad av att jag missade Människor i månsken på stadsteatern som jag helt hade glömt att jag hade lovat Niclas att hänga med på.
Musikalen har varit en svart hål för mig fram till nu.
Tack Camilo.
Detta är inte från uppsättningen som jag såg utan från den som gick i Malmö och som är helt annorlunda.
Lämna ett svar